lisadaramarkussmall

Efterlyses: Kunskap

Vem tar ansvar för kunskapsnivån inom svensk arkitektur? Lisa Daram, kanslichef på forskningsstiftelsen Arkus, ställer en öppen fråga om ett högaktuellt samhällsproblem.

Att vilja skapa arkitektur och inte nöja sig med undermålighet är långt ifrån en ytlig eller exklusiv snobbism – det är en djupt allvarlig samhällsfråga. Ett land som Sverige, som säger sig vilja sträva efter demokrati och efter långsiktig hållbarhet, bör inte nöja sig med mindre än en anständig strävan efter något som är riktigt bra. Den andan – att sträva efter något som är bra på riktigt – tappas alltför ofta bort i ett samhällsbyggande med starka neoliberala undertoner.

Låt mig övergripa; allt som byggs i Sverige just nu är inte dåligt – en hel del är bra och visar att det finns kunnande och ambitioner. Men i det stora hela brister det; i teknisk kvalitet, i utformning av större strukturer och i utformning på byggnads- och rumsnivå.

Så hur har det kunnat bli så här, att ambitioner, kunnande och förmåga att skapa kvalitet – det vill säga arkitektur och hållbarhet – håller alldeles för låg nivå? En av orsakerna är brister i kunskapshanteringen inom arkitekturområdet. Den absolut viktigaste grunden för ett områdes vällevnad och utveckling är kunskap om områdets kärna. Ekonomi, juridik, kommunikation och kunskaper om tillverkningsmetoder är kringområden, det vill säga medel för att uppnå kärnvärden. Alltför ofta görs dessa medel om till mål. Planering och byggande tillåts styras av kortsiktiga ekonomiska faktorer, av brister i förmåga att ”sy ihop” konflikter mellan lagar och regler och av brister i förmågan att hantera verktyg och arbetsprocesser. Hetsen att kommunicera förväxlas med gediget kunskapsarbete så till den grad att till och med forskning maskeras i marknadsföringssyfte. Kringområden är självklart betydelsefulla – som egna kunskapsområden ska de analyseras och utvecklas – men de får aldrig tillåtas ta kärnområdets plats på det sätt som sker idag.

Arkitekturens kärna behöver kunskapsprocessas seriöst, löpande och parallellt i flera rum; i bred media, akademiskt och inom professionerna. Inom akademin fungerar det i dag hyfsat väl. Inom medierna är det brist på kunniga journalister. Kvalificerade inlägg finns, men de är för få. Den stora och allvarliga bristen finns inom professionerna. Arkitektur är i hög grad en praktisk verksamhet som behöver en typ av kunskapshantering som med nödvändighet måste bedrivas i direkt närhet till, och med god kännedom om, det praktiska görandet i samhället – vid ritande, vid produktion och inte minst vid utvärdering av färdiga resultat. Inte bara arkitekter behöver bedriva löpande kunskapsarbete om kärnvärden inom arkitektur och samhälle – alla aktörer som påverkar besluten behöver förstå vad arkitektur är och gör, på djupet. Byggare, fastighetsutvecklare, byggherrar (ja, det heter fortfarande så, tyvärr), materialleverantörer, offentliga myndigheter, markägare, forskare, politiker på nationell och kommunal nivå, banker, försäkringsbolag och mäklare.

Så vem ska driva fram ett seriöst, öppet och systematiskt kunskapsklimat om bra byggd miljö för ett bra samhälle? Efter mer än 30 år inom fältet vet vi i Arkus hur svårt det är att försvara ett sådant. Den statligt finansierade samhällsinriktade kunskapsutvecklingsstruktur som Sverige hade under stora delar av 1900-talet finns inte längre kvar.

I dag är det den så kallade samhällsbyggnadssektorn – en spretig skara aktörer med olika företagskulturer och skilda egenintressen som förväntas stå för initiativen. Arkitektkåren har inte förmått stå upp för det som ofta i diminutiv kallas ”mjuka värden”, men som i själva verket innebär stenhårda förutsättningar för individer och samhällsliv.

Ett bättre byggande kommer inte per automatik via avregleringar. Ett bättre byggande kommer via ansvarsfull skärpning i alla led genom ett väsentligt förbättrat och samordnat kunskapsbyggande om arkitekturens kärnvärden och dessas konsekvenser. Vem kliver upp på dansgolvet? Frågan är öppen för den som kan artikulera sina avsikter och sina kunskapsgrunder samt lyssna på reaktioner från lekmän och professionella, av olika slag.

lisadaramarkus

Lisa Daram

Kanslichef på Arkus, en stiftelse för forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad.


Mer läsning...