Idag, den 10 maj, släpper Posten Frimärken en ny serie frimärken med svenska typsnitt. Vi är väldigt intresserade av typsnitt på Form, och skickade iväg Boris Vasic för att träffa frimärksformgivaren Gustav Mårtensson.

Tidstypisk post

Form 2/2012

I maj släpper Posten nya frimärken prydda med fem svenska typsnitt.
Ett av dem gästspelade i Form 1/2011, och ett av dem, Berling, lade grunden till det typsnitt du tittar på just nu, nämligen Berling Nova. Vi åkte till Postens tryckeri för att ta reda på mer.

Vi använder dem faktiskt fortfarande, inte minst för att skicka julkort och födelsedagshälsningar. Och för en stor skara inbitna samlare betyder de dessutom mer än bara något man slickar på och skickar iväg. Frimärkena har länge möjliggjort kommunikation mellan människor i världens alla hörn. På Posten Frimärkens kontor i Kista utanför
Stockholm har man hängt upp frimärken från 1850-talet fram till våra dagar. Snart kommer fem svenska typsnitt upp på den väggen: Berling av Karl-Erik Forsberg, Traffic av Tom Hultgren, Bosis av Bo Berndal, Indigo av Johan Ström och Satura av Peter Bruhn och Göran Söderström.

Enligt formgivaren bakom utgåvan Typsnitt, Gustav Mårtensson, kom idén från engagerade tipsare.
– Vi får många förslag från allmänheten som vi samlar i en idébank. Och det var flera stycken som ville att vi skulle göra något på typsnitt, säger han.
Hela processen tar cirka ett år och börjar i det så kallade Frimärksrådet. Där hålls de mera konceptuella diskussionerna om framtida teman. Här bestämdes sedan, med allmänhetens förslag till hjälp, att typsnitt skulle vara med på något sätt.
– Vi fick i stort sett fria händer att välja. Och när vi möttes igen för att presentera vad vi hade valt så visade det sig att vi hade ett likartat urval.
Gustav Mårtensson visar mig sin presentation av typsnitten som han också visade Designrådet, nästa instans i processen. Designrådet består av chefen för Posten Frimärken, chefen för utvecklingsavdelningen och två externa formgivare. ”Fem svenska
typsnitt som gjort avtryck” står det i presentationens inledning.
– Detta är inte de viktigaste typsnitten i historien, men de är betydelsefulla. De har haft en stor spridning och är karaktäristiska för sin tid. Tyvärr blev det bara typsnitt av män. Det beror på att vi gick på typsnittens utseende utan att tänka på formgivarens kön.

De valda typsnitten täcker en bit av modern svensk typsnittshistoria. Från det respektabla Berling Antikva från 1951 och sjuttiotalsglada Traffic (1973) till senaste tillskottet Satura
(2010) som var den här tidningens första gästtypsnitt i nummer 1/2011.
– Man måste ju motivera sina val för Designrådet, och det var lättare att motivera Satura efter att det varit med i Form. Där har ni chans att påverka med era gästtypsnitt, säger han.
Gustav Mårtensson, som är medlem i Stockholms Typografiska Gille, berättar att det kommer nya typsnitt hela tiden. Företagssnitt är de vanligaste nu, företag som vill ha en
egen profil. Det är svårt att veta hur många typsnitt som görs varje år. Men nya typsnitt får olika genomslag.

Särskilt svårt har så kallade brödsnitt att slå igenom, det vill säga typsnitt som är menade att användas i löptext som den du läser just nu.
– Det är svårt att konkurrera med gamla brödsnitt för att de är så etablerade. Men framöver kommer nya brödsnitt, som gjorts under de senaste 20 åren, att ta mer plats, spår han.