Ett ”svenskt designmuseum” – på väg att skingras.

Den 15 november går en betydande del av en unik samling 1900-talsdesign under klubban på Bukowskis. Det är förre AD:n Torbjörn Lenskogs föremål, inköpta under en följd av år under hans resor runt om i världen, i antikvitetsaffärer, på loppmarknader etc., som nu har hamnat på auktionsmarknaden. Undertecknade ledamöter av Svenska Designakademien ser med bestörtning hur det som skulle kunna utgöra grunden för ett sedan länge diskuterat svenskt designmuseum nu är på väg att skingras. Vi skriver därför detta inlägg med en desperat förhoppning att det fortfarande är möjligt att rädda detta unika kulturarv.

Samlingen
Den aktuella samlingen torde sakna motstycke. Den innehåller föremål skapade av all världens namnkunniga designer – svenska inbegripna. Här finns produkter som blivit normbildande och idag är designklassiker av bl.a. Bauhaus-skolans förste rektor Walter Gropius, en av de första kvinnliga industridesignerna Marianne Brandt och av designpionjären Wilhelm Wagenfeldt. Här finns ”spjäla” i formpressat trä för krigsskadade soldater, framtagen under andra världskriget samt möbler av det amerikanska designparet Charles och Ray Eames, föremål av designlegenden Raymond Loewy, möbler av giganterna Eero Saarinen, Ludwig Mies van der Rohe och Verner Panton, m.fl. från den danska glansepoken på 50-talet: Arne Jacobsen, Poul Kjaerholm, Børge Mogensen och Hans Wegner.
    Andra designklassiker från 50- och 60-talen är från det tyska företaget Braun och designern Dieter Rahms. Här finns den vikbara röda radion Brionvega av italienarna Zanuso och Sapper och Ettore Sottsass postmoderna möbler, vilka orsakade en intensiv designdebatt på 80-talet, osv. Idel rariteter!
    Ett av de mest unika och intressanta exemplen i samlingen består av en hel rumsinredning från Pemarsanatoriet i Paimio i Finland, ritat av Alvar Alto i slutet av 20-talet; säng, förvaringsskåp, porslinstvättställ, skärmväggar, m.m. Överhuvudtaget torde föremålen av Alvar Aalto i denna samling sakna motstycke. Från Sverige finns en rad designpionjärer representerade, som Bruno Mathsson och Sixten Sason. All anonym design icke att förglömma med produkter som är bekanta för de flesta av oss men som vi kanske aldrig har haft anledning att fundera över varför de ser ut som de gör eller vem som ligger bakom idéer och former.
    Samlingen har av Nationalmuseum bedömts vara så intressant att museet visade delar av den i en uppmärksammad utställning, Returnity, år 1997. Med andra ord: Här existerar än så länge en unik samling med, för den design- eller ”bara” nutidshistorieintresserade, en mängd storheter och artefakter, cirka sjuhundra mödosamt lokaliserade och omhändertagna föremål av en närmast besatt samlare, som nu kan konstatera: Svårt fånget – lätt förgånget!
    I Lenskogs samling ingick förutom föremålen även cirka femtusen böcker kring arkitektur och design, som kom att kompletteras med annan designlitteratur från andra givare och donatorer. Dessbättre är merparten av detta sålt till och därmed räddat av Örebro universitet.

Formens Hus i Hällefors
Hela denna samling köptes 2001 av en stiftelse, Stiftelsen Formens Hus, i Hällefors som några år senare startade dotterbolaget Formens Hus AB med uppgift att driva bland annat utställningsverksamhet kopplad till design. I stiftelsen ingick förutom Hällefors kommun även Föreningen Svensk Form och SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign.
    Utöver en utställningshall för föremålssamlingen fanns i Hällefors centrum ett designbibliotek, föreläsnings- och undervisningslokaler och en designbutik.
Finansieringen av hela projektet har i huvudsak skett genom bidrag från kommunen och staten samt genom EU-bidrag. Formens Hus ingick nämligen i en berömvärd satsning kring konst, arkitektur, form och design från Hällefors kommuns sida, där man även startade en högskoleförberedande industridesignutbildning, FIDU. Den lenskogska föremålssamlingen och biblioteket har naturligtvis spelat en stor pedagogisk roll i det sammanhanget.

Projektet i konkurs
Ekonomiskt blev emellertid designsatsningen alltför betungande för Hällefors kommun. Förhandlingar inleddes med Möbelriket AB i Växjö kommun, som uttalade sitt stora intresse för att ta över såväl föremålssamlingarna som industridesignutbildningen – förhandlingar som man från Möbelriket AB:s sida trodde sig ha varit överens om och slutfört.
    Men i mars 2011 försätts bolaget Formens Hus AB i konkurs, efter vad vi förstår, på begäran från Hällefors kommun. Eventuella överenskommelser eller avtal är nu satta på undantag och de värden som kan komma kommunen till del kommer att härröra sig från dyrgriparna i föremålssamlingen, som nu alltså bjuds ut till hågade spekulanter. Hällefors kommun tar med detta på sig ett ansvar som vi undrar om man har insett vidden av genom att slå sönder en samling med fullkomligt unika designrariteter, en samling som knappast låter sig återskapas. Ett helgerån är med detta begånget.

Ett designmuseum i Stockholm väntar på att förverkligas

Turerna har varit många och diskussionerna långa kring ett svensk designmuseum. Några av undertecknarna till det här inlägget har sedan många år aktivt arbetat för detta i föreningen Formmuseets Vänners styrelse. Det har lagts ett stort antal motioner i riksdagen kring frågan. I början av 2000-talet pekade till och med den dåvarande regeringen ut platsen bakom Nationalmuseum på Blasieholmen som en lämplig lokalisering för detsamma, den tomt som nu istället är lovad Nobelmuseet.
    År 2008 presenterade Rådet för arkitektur, form och design en rapport för en ”ny struktur för statens arbete med arkitektur- och formfrågor” med förslag om Arkitekturmuseet i Stockholm som huvudman för form- och designfrågorna, sedan dess stadfäst av den nuvarande regeringen. Det kan med andra ord anses finnas en logisk hemvist på Arkitekturmuseet för den här aktuella samlingen.

Rädda samlingarna från Formens Hus i Hällefors!
Det viktigaste för varje museum är innehållet. Betänk de svårigheter och kostnader det skulle innebära för ett museum att samla in sjuhundra unika föremål av 1900-talets mest namnkunniga designer. Här är arbetet utfört, samlingen finns ännu i två veckor från det att vi skriver detta inlägg. Vem agerar? Vem har förmågan och de ekonomiska resurserna att rädda ett kulturarv vars make vi knappast kommer att få se återskapat?
Finns någon person eller institution som tar på sig den uppgiften? Än mer fantastiskt vore om staten genom kulturdepartementet genast agerade
    Låt inte denna oersättliga samling av designföremål skingras för vinden. Om mottagaren blir Arkitekturmuseum, Nationalmuseum eller Röhsska är oss egalt men ge någon av dem uppdraget att rädda samlingen och resurser att ropa in de föremål som är ute till försäljning. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth: Är du beredd att ta initiativet till en sådan insats? Chansen kommer aldrig igen. Efter den 14 november är det för sent!


Svenska Designakademien;
Gunila Axén, textilkonstnär, professor emerita
Maria Benktzon, industridesigner, professor
Johan Dahlberg, industridesigner MFA
Torsten Dahlin, industridesigner, professor emeritus, f.d. VD vid Stiftelsen Svensk Industridesign
Wanja Djanaieff, textilkonstnär, professor emerita, ordf. Sv. Designakademien
Johan Huldt, inredningsarkitekt, professor emeritus, f.d. VD för svensk Form
Lars Lallerstedt, industridesigner, professor emeritus, f.d. rektor på Konstfack
Jan-O. Landqvist, industridesigner, professor emeritus, Sv. Designakademiens sekreterare
Peter Nordgren, industridesigner MFA
Aina Nilsson Ström, industridesigner MFA, designchef Volvo lastvagnar
Kerstin Wickman, konsthantverks- och designhistoriker, professor emerita

Svenska Designakademiens tolfte ledamot, Torbjörn Lenskog, står utanför detta vårt nödrop.

Formens Hus unika samling av 1900-talsdesign ska auktioneras ut. Elva ledamöter i Svenska Designakademin varnar att grunden för ett framtida svenskt designmuseum skulle skingras, och de vill rädda detta kulturarv.

 Vad tycker du? Vem ska rädda samlingen och är det ens önskvärt? Skicka in ditt inlägg till debattredaktören Boris Vasic.

 

 Reaktioner:

1 nov 2012
Denna stora och unika samling av designföremål får absolut inte skingras!
Hällefors Kommun kan väl "skriva in sig i Designhistorien" som räddare av
samlingen genom att stoppa försäljningen på Bukowskis.
Kommunen/konkursboet kan sedan "i lugn och ro" inleda diskussioner/förhandlingar
med lämpliga intressenter.
- Lennart Nilsson, No Stress Advertising, Hjo