Att vänta på Arlanda

Form nr 5-6/1969

Varje gång man som resenär hamnar på Arlanda slås man av hur torftig miljön är. ”Men det är ju bara ett provisorium”, säger alla ansvariga när man undrar varför. Det tråkiga är att alla samtliga Sveriges flygterminaler tycks vara eviga provisorier. Arlandas passagerarbyggnad, uppförd som ett provisorium på fem år, är idag över sju år gammal och kommer tydligen att användas i ytterligare fem, sex år. Då är det inte helt oväsentligt hur provisoriet ser ut och hur det fungerar. Två saker gör Arlanda onödigt trist: det disparata skyltsystemet och den överlastade reklamen.”Det är viktigt att inte i överdrivet ekonomiskt intresse överlasta stationsbyggnaderna med reklam. För mycket reklam resulterar merendels i oroliga och brokiga interiörer, något som försvårar orienteringen och minskar trivseln”, skrev Arlandas arkitekt – Jon Ivar John i firma Bjurström, John, Rosén – till luftfartsverket för fem år sedan i en PM.Den ansvarige byrådirektören på Luftfartsverket kommenterar: – Vi överlåter reklamförsäljningen till en firma och det har kanske blivit lite för mycket reklam på Arlanda – och ibland lite fult. Men reklamkunderna är ivriga och vi är kanske lite för snälla. Luftfartsverket är ett affärsdrivande verk och reklamen på flygplatserna ger ett inte oväsentligt bidrag till vår ekonomi, ca 1 milj per år. – Men direktiven när vi bygger nya stationsbyggnader är att arkitekten redan på planeringsstadiet ska rita in reklamen så att den arkitektoniskt passar in i byggnaden. Men arkitekter är aldrig roade av reklam. Arkitekt John: – Vi ger anvisningar och samlar reklamen i band, men det säljs alltid dubbelt så mycket som vi skissar. Sverige är det land i Europa som tillåter mest reklam på flygplatser.

För nyinvigda Torslanda har man på ritningsstadiet arbetat in reklamplatserna och lyckats få Leif Zetterling att svara för detaljutformning. Zetterling, ung bokformgivare, är även ansvarig för reklamen i ankomsthallen på Arlanda: stora reklamtavlor för våra exportindustrier.

Jon Ivar John har på sitt kontor även arbetat fram ett nytt förslag till anvisningsskyltar, som nu används och testas på Torslanda. Texten är svart, respektive grå, symbolerna gula på vit botten. Alfabetet bygger på engelsk sjukhusstandard (se teckningarna). Man har även gjort ett alternativ med gul botten och med svart respektive vit text, men tycker att den engelska texten blir alltför underordnad den svenska. Beslut finns att det nya skyltsystemet ska börja användas även på Arlanda.

När det gäller skyltsymboler försöker man följa IATA:s rekommendationer. Hoppas att det mer gäller principerna än exakt efterbildning av deras hiskeliga bildsymboler. Då är den internationella järnvägsunionens symbolsystem betydligt överlägset.

 

Bildtexter

Resenär på Arlanda: När man väl kommit fram i incheckningsköerna är avgångstiderna i TV-rutan ofta mycket svårlästa (1). Sen gäller det att hitta den skylt som visar vägen till tullkontrollen en trappa upp bland alla pilar (2). Tvåspråkigheten är lite vacklande men här fanns plats även för hiss på engelska (3). Bra initiativ: handikapptoalett med den nya symbolen (4).

I övervåningens vänthall är man insnärjd av reklam på alla håll. Cigarettpaket hänger i taket och ligger i märkliga glasmontrar (5-7). Här finns också Stockholms fulaste souvenirkiosk! – Man hoppas att även bussarna blir delaktiga av den grafiska ansiktslyftningen (8).

I de nya passagerargångarna är skyltarna stora och tydliga – men bara på engelska (9). Här hälsar Stora Kopparberg oss välkomna till Sverige (10). I ankomsthallen syns prov på Leif Zetterlings reklamkonstverk (11). Tullkontrollens röda och gröna passager är en svensk idé som underlättar väntetiden, men texterna borde kunna samordnas bättre (12).

Tillfälliga inrikeshörnet på Arlanda, för jettrafik på Kiruna/Luleå, inrett med Bruno Mathsson-stolar och annat (13-14). Inrikestrafiken har också skapat nya provisoriska skyltproblem (15). – Hallens märkligaste reklammonter skymtar här: en blomkruka på tre ben med ett jättepaket cigarretter (16).

Sen ska man försöka få med sig alla väskor och vänta på bussen till Hagaterminalen, för att vänta på taxi... (17). Vem räknar ut resenärens totala restid?

Text Lennart Lindkvist
Foto Bengt Widell