Mediala möbler

FORM 5/2011

Lyckas man bättre som designer om man vet hur man hanterar media? Hur långt kommer man med proffsiga produktbilder och en film som dokumenterar arbetet med möbeln. Vi har tagit tempen på skolornas medieundervisning – som är lika med noll.

På Konstfacks examensutställning i våras fanns en installation som var svår att bortse från om man arbetar som designjournalist anno 2011: som en del av sitt examensjobb hade Karin Wallenbeck gett fem fotografer fria händer att porträttera två av hennes produkter, en pall och en lampa. De färdiga bilderna förmedlade helt olika känslor. En bild får produkterna att framstå som asketiskt enkla, i en annan känns de tyngre och allvarligare. Syftet med projektet? Att visa vikten av en produktbild. Och att de är viktiga vet vi designjournalister allt för väl. För vad är det egentligen vi läser av när vi ser en bild: känslan i den eller objektet som visas? I en värld där det är omöjligt att se allt blir bilden allt viktigare. Och bildens roll för designen är något som borde diskuteras och debatteras världen över.
– Jag ville ställa frågor och öppna upp för diskussion kring fotografiets roll designers mellan. Vi måste fundera mer på hur vi vill kommunicera vår design, förklarar Karin Wallenbeck.
    Hon har studerat på både IKDC (Ingvar Kamprad Designcentrum) i Lund och på Konstfack, men ingenstans har det hållits någon kurs i mediekunskap.
– Vilket är helt bisarrt med tanke på den nära relation som design har med media. Vi har aldrig diskuterat bilden som ett kreativt kommunikationsmedel, eller vårt förhållande till fotografer. Jämför den inställningen med modevärlden där man redan under utbildningen börjar utveckla sitt bildspråk och sin relation till fotografer, säger Karin Wallenbeck. 

    Men hur vanligt är det egentligen med mediekunskap under utbildningen? Ingår det i utbildningen på någon designskola – och hur viktigt är det för den fortsatta karriären att kunna hantera medierna? De elever på Konstfack, Beckmans och Danmarks Designskole som vi talat med är eniga; mediekunskapen under utbildningen är begränsad. Ändå anser alla att det är viktigt för karriären. Med media menas tryckt media, liksom bloggar och sociala medier som Twitter och Facebook.
– Media spelar en stor roll för formgivare, oavsett om man är ung eller gammal. Man når ut till den stora massan vilket kan leda till försäljning eller jobb. Man måste börja synas någonstans. Men jag tror att ett bra kontaktnät är minst lika viktigt, säger Bettina Nelson, som studerat på både Beckmans och Danmarks Designskole.
Åsa Alvi Kärner student på Danmarks Designskole håller med.
– Tack vare bloggar och magasin som skrivit om min stol Alvisilkchair har jag blivit tillfrågad att ställa ut på fler utställningar. Dessutom har återförsäljare och privatpersoner från hela världen hört av sig och visat intresse för stolen, berättar hon.

    Den svenska formgivaren Fredrik Färg studerade på HDK i Göteborg, där journalisten Leo Gullbring delade med sig av goda råd och hjälpte dem att skriva pressreleaser i samband med en utställning. Det är kunskap Fredrik Färg haft stor nytta av. Sedan han gick ut skolan för några år sedan har han synts regelbundet i mediala sammanhang.
– Om man arbetar med konstnärligare produkter som glas och möbler är media jätteviktigt. Upprepad synlighet hjälper definitivt karriären. Att uppmärksammas av olika journalister i olika medier verifierar en i ett sammanhang. Är man osäker på det man gör kan uppmärksamheten även fungera som motivation, förklarar han.

    Att ha färdigt material, en hemsida och en tydlig profil redan innan man går ut skolan är också viktigt ur andra perspektiv. Som att bli inbjuden till utställningar utanför skolan. Om man inte syns eller går att få kontakt med blir man heller inte inkluderad. Enligt Marcus Fairs, grundare av nyhetsportalen Dezeen, har en designer inget val. I framtiden måste mediekunskap ingå i varje designutbildning.
– Vi lever i en tid där bilden styr allt, och i dag handlar design lika mycket om image- och bildskapande som om traditionell formgivning. En bra idé behöver en bra bild för att slå igenom i media – kommuniceras den med en dålig bild kanske den inte ens överlever. På liknande sätt kan en dålig idé få massor av uppmärksamhet för att den är snyggt plåtad, vilket vi bör ha i åtanke.
    Med tiden, menar han, kommer gemene man lära sig mer om bilder. Men för det krävs utbildning och diskussion.
– Vi kommer att bli bättre och bättre på att läsa av och förstå bilder. Precis som vi lärt oss att se igenom hårdvinklade texter. I dag förväntar vi oss inte att en designer eller arkitekt ska vara duktig på att skriva eller tala, men vi utgår från att de är fantastiska bildskapare. Det är en del av deras yrke, de är visuella människor och de är så de kommunicerar. Jag tycker att det är dags att ta det ett steg längre. Varför inte göra film?

    Simon Kaempfer, som arbetat som designer hos StudioIlse i London sedan han gick ut Design Academy Eindhoven i Holland, vrider det ett varv till. Han tycker att tempot stigit sedan han tog sin examen för fem år sedan. Nu gäller det att veta vad som gäller.  
– Framöver tror jag inte det kommer att räcka med att visa stillbilder på en ny produkt, man måste satsa på film och ljud för att kommunicera sitt budskap. Det kommer att ses som en del av paketet när man lanserar något nytt på marknaden, säger han.

    Men hur kommer det sig då att så få skolor tar med mediekunskap i utbildningen – år 2011?
    Jan Loftén, som är programansvarig på Beckmans, förklarar att de tangerar ämnet på en rad olika sätt under utbildningen. De samarbetar med andra utbildningar på skolan, däribland Visuell Kommunikation, och under utbildningens gång även med aktörer utanför skolan. Som Ikea och Synoptik. Då diskuterar man vikten av kommunikation. Men han känner sig ambivalent inför renodlad mediekunskap.
– Kommunikation är viktigt, vare sig man talar med en kund, media eller konsumenter. Media är dessutom ett viktigt mellansteg till kunden. Men problemet är att produkter i media är färskvara, och det ska finnas ett snurr på nyhetsvärdet. Det blir lätt schablonmässigt och ytligt, säger Jan Loftén.
    Han värnar istället om det långsiktiga arbetet. Som designer måste man få tid på sig att göra bra saker.
– Det finns en risk att media gör att det går för fort. Tidig medieuppmärksamhet kan inge falska förhoppningar. Man tror att man är hippare än man är och speedar upp sin designprocess för att kunna komma ut med nyheter ofta. Men det ska ta lite tid att jobba, säger han.

Vill du läsa mer? Prenumerera här!